Passivhus

Varför passivhus?
Energi till byggnader står för 40 % av den totala energianvändningen i Sverige och 50 % av koldioxidutsläppen globalt. Med stigande energipriser och ökande oro klimatförändringar blir det alltmer viktigt att försöka minska den största energiposten i bostaden, nämligen uppvärmningen. EU har dessutom en ny byggnorm som ska genomdrivas 2016, då ska passivhus vara standard i nybyggda hus.

Vad är ett passivhus

Ett passivhus är byggt på sådant sätt att inget extra uppvärmningssystem behövs, istället är huset extremt isolerat. Den el vi förbrukar för att driva kylskåp, tv-apparater och belysning (då de mest energisnåla/effektiva apparater används), avger även värme och denna ”gratiseffekt” kan beräknas till 4W per kvadratmeter om man inkluderar både personvärme och viss vintersol. Tack vare den tjocka isoleringen behålls värmen i huset och försvinner inte ut i tomma intet och tillsammans med det återvinnande ventilationssystemet (FTX) blir uppvärmningen optimerad. Även om traditionella radiatorer saknas är det ingen risk att det blir för kallt inne – under de kallaste vinterdagarna tillför ett litet element kompletterande värme genom ventilationsluften.

Syftet med konceptet passivhus är att sträva mot att inte tillföra någon energi alls, utan att lokalerna värms upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol. På detta sätt blir husen nästan självuppvärmda och energitillförseln minskas radikalt. Om man jämför passivhus med dagens nybyggda villor ser man att energianvändningen är radikalt minskad. I de allra flesta fall kostar det mellan 5-8% mer att bygga ett passivhus jämfört med att bygga ett traditionellt hus, då är det framförallt isolering, fönster och ventilation som blir dyrare. Detta tjänas dock in på bara några år på grund av de betydligt lägre energikostnaderna.
Vad är passivhus

Krav passivhus

För att ett hus skall få klassificeringen passivhus måste en rad krav uppfyllas. Sveriges krav på dessa hus finns att läsa i FEBY: kravspecifikation för passivhus.

Effektkrav:
För ett hus som står i den norra klimatzonen och är mindre än 200 m² får max en effekt på 14w/m² tillföras till uppvärmningen av huset. Skulle huset stå i södra Sverige är gränsen 12w/m² . Beräkningarna är då gjorda på en inomhustemperatur på 20°C .

Energikrav:
Även om huset är energisnålt så är ännu ett krav att det inte får köpa in hur mycket energi som helst. Maximala mängden köpt energi till driftel, varmvatten och värme, för samma hus som ovan får inte överstiga 55 kWh/m² för hus i söder och 65 kWh/m² för hus i den norra klimatzonen. Om huset är mindre än 200 m² får man göra ett avdrag på 10 kWh/m². Även i denna uträkning är den dimensionerande inomhustemperaturen satt till 20 °C.

Vad gör passivhus energisnålt?
Det är i stora drag tre olika byggprinciper som gör att passivhus förbrukar mindre energi än konventionella hus, följande kapitel förklarar tre dessa lite grundligare.

Isolering
Passivhus isoleras som sagt mycket mer än vanliga hus. Ungefår dubbelt så tjock isolering som svensk standard, ca 40 cm, Taket isoleras ännu mer ca 50 cm och golvet ca 30cm. Isoleringens tjocklek kan variera något beroende på vilket material som används. Ett exempel är att man har dubbelskiktsväggar som isoleras med först ett lager mineralull, sedan ett mellanskikt där rör- och eldragningar ligger och sist ett lager cellplast. Taket kan isoleras med lösull och golvet med cellplast. Markisoleringens tjocklek kan variera beroende på vilken marktyp huset är byggt på (t.ex. är lera är varmare än berg). Huset måste dessutom byggas ihop tätt, inga köldbryggor får finnas vilket minimeras för el och rördragningar i och med dubbelskitsväggar. Husets form har även viss betydelse för energiförluster, bäst är det om huset är kubiskt men det finns inga speciella riktlinjer bara för att det är ett passivhus, så länge som energikraven uppfylls så är det bara fantasin som sätter gränser.

FTX med värmeåtervinning
I en vanlig villa med självdragsventilation varierar mängden ventilerad luft mycket med väderleken, till exempel så blir många hus överventilerade vid kall väderlek på grund av värmens förmåga att stiga uppått. I ett tätare passivhus med FTX-system så minimeras denna värmeförlust till det yttersta eftersom den varma luften inomhus används för att värma upp inkommande kalluft. Energibesparingen kan bli upp till 80 % jämförelsevis med självdragsprincipen.

Fönster och ytterdörrar
Fönster och dörrar kan, speciellt i äldre hus, vara stora energibovar eftersom de inte är tillräckligt täta och att de inte kan stå emot kylan speciellt bra. Men utvecklingen går framåt och nu är fönster energiklassade likt hushållsmaskiner. För ett fönster ska ha energiklass A måste det ha ett U-värde min max 0,9 W/m². Fönster och dörrar i ett passivhus bör ha så lågt U-värde som möjligt, idag fmns det fönster ner mot U-värde 0,7W/m². I ett passivhus rekommenderas att fönsterytan inte överstiger 14-15 % av golvytan för att hålla nere energiförlustema. Ytterdörrar är också att tänka på när det gäller energi, en äldre ytterdörr har ett U-värde på ca 2,0 medans en ny dörr ligger på ca 0,9. Den skillnaden gör att ett hushåll kan spara in upp till 370kWh/år (ca 460 kr) beroende på klimatet där huset står. Förr byggde man ofta en kallfarstu för att minimera dessa förluster men i dagens nybyggen känns inte det som ett attraktivt alternativ då tekniken gett oss tätare ytterdörrar.

Sammanfattning av Passivhus
I Sverige har byggnationer av passivhus just startat men allt tyder på att det inom de närmaste åren kommer att ta ordentlig fart. Fördelama är många i och med energibesparingen och därigenom är det också snällare mot miljön. Drivs dessutom EU:s förslag om att detta skall bli den nya byggnormen i hela Europa kommer vi att under de närmaste åren få följa en mycket spännande utveckling av passivhusen.