Den värme som finns i bostaden, oavsett var den kommer ifrån, ska inte släppas rakt ut. Den ska återvinnas. En värmeväxlare med hög verkningsgrad gör att energikostnaderna hålls på en betydligt lägre nivå än de annars skulle ha varit på. Värmeåtervinning betyder helt enkelt att den uppvärmda frånluften hjälper till att värma upp den kalla tilluft som hämtas utifrån. Därigenom sparas mycket energi. Det finns idag ett antal olika typer av system för återvinning av värme ur frånluften. Hit kan exempelvis räknas:
Roterande värmeväxlare
Den roterande värmeväxlaren är uppbyggd kring ett roterande hjul bestående av veckade aluminiumprofiler där den varma frånluften värmer upp rotorn, som därefter värmer upp den kalla tilluften. Systemet har många fördelar i jämförelse med andra lösningar. Den roterande värmeväxlaren karaktäriseras av låga tryckfall, vilket leder till låga fläkteffektbehov och därmed låg elenergianvändning i fläktarbetet. Den är förhållandevis enkel att rengöra samt har hög temperaturverkningsgrad 75-85%. Sett till ett helt år så har den roterande värmeväxlaren bäst temperaturverkningsgrad.
Plattvärmeväxlare
Korsströmsvärmeväxlare och motströmsvärmeväxlare, eller som de vanligtvis kallas, plattvärmeväxlare. Tekniken är enkel, där till- och frånluften passerar varandra i ett lamellpaket av veckade aluminiumplåtar. Den varma frånluften värmer upp aluminiumplåtarna varvid den kalla tilluften tar upp värmen. Korsströmsvärmeväxlaren har en verkningsgrad på ca 40-55 %. Motströmsvärmeväxlaren kan i bästa fall komma upp i 80%. Båda kan upplevas som svåra att rengöra på grund på sin konstruktion.
Behovsstyrning
Ingen skulle i dag komma på tanken att hela tiden ha konstant värme i radiatorerna, att 365 dagar om året tillföra bostaden lika mycket värme. Värme i elementen under sommaren vore ett slöseri – liksom full värme om man åker bort några dagar under den kallare årstiden. Vi använder den värme vi behöver. Gör vi detsamma med vår ventilation kan vi spara mycket stora mängder energi. I stället för att ha full ventilation 365 dagar om året använder vi vi ett system liknande elementets termostat för att reglera hur mycket luft som faktiskt behöver tas bort och tillföras. Sådana system kan vara automatiska eller manuella, de kan också många gånger installeras i redan befintliga ventilationssystem. Här måste man dock räkna på om investeringen i ett sådant system är högre än den besparing man kan göra genom att använda mindre energi. I ett nytt system är behovsstyrning alltid lönsamt. Det man påverkar med behovsstyrning är luftflödet, hur mycket luft som tillförs rummet. Minimikravet för svenska bostäder är 4 liter per sekund per person. Med behovsstyrning kan det minskas till kanske en liter per sekund när ingen är hemma, och ökas mycket kraftigt när det är många personer i rummet. Man använder därmed så mycket energi för ventilationen som behövs, men aldrig mer.
